Barnaba Fornasetti

Intervju med Barnaba Fornasetti

Utställningen FORNASETTI Inside Out Outside In pågår mellan den 14 juni 2019 och 26 januari 2020.

Sedan 1982 är det Pietro Fornasettis son, Barnaba, som leder designhuset. Han vill göra dess konst tillgänglig till fler och drivs av övertygelsen att världen kan räddas av skönhet.

Vad är filosofin bakom Fornasetti?
– Med min konstnärliga riktning strävar jag efter att bevara en ren kreativitet, den intuition som uppstår bortom marknadsinfluenser. Jag tror att vara fri från sin egen kontext alltid har varit hemligheten som har fått Fornasetti att blomstra historiskt sett – och det är mer sant än någonsin i dagens värld av ständig förändring. En av de viktigaste lärdomarna jag lärde mig från min far, en som jag alltid har trott på och som jag resolut upprätthåller, är just detta: vikten av att inte påverkas av tillfälliga trender. Han lärde mig att motstå konformism och i slutändan tror jag att det gav mig möjlighet att alltid göra självständiga val, vilket har hjälpt varumärket att bevara en tydligt definierad identitet.

Vilka är de största influenser bakom er design?
– Det finns mycket konsthistoria i Fornasetti. Vårt visuella språk innehåller bilder från vår kollektiva fantasi – former som alltid har varit närvarande i våra sinnen och minnen. Min far utnyttjade dem fullt ut för att återskapa en magisk värld – en värld rik på färg och full av humor. Även om han hade närt en våldsam längtan efter självständighet, och insisterade på särarten av sina skapelser, är det lätt att se att han alltid var väl informerad om de konstnärliga utvecklingar som uppstod under hans levnadstid. I sin oändliga samling av verk kan man spåra ett bildspråk som sträcker sig från ny-barock och neo-romantiskt till det surrealistiska och metafysiska, liksom en medvetenhet om Italiens rika konstnärliga tradition, parad med en djup passion för det daterade och anakronistiska.

Många föremål bär operasopranen Lina Cavalieris ansikte, varför blev hon en musa för din pappa?
– Lina Cavalieri var en internationellt berömd artist som levde i början av 1900-talet. Min far träffade aldrig henne, men hennes ansikte var den ursprungliga gnistan till hans kreativitet. Hennes gyllene proportioner och gåtfulla uttryck skulle inspirera nästan 400 varianter av formgivning genom åren. Som min far själv förklarade är Linas ansikte en sann arketyp. Den västentliga bilden av klassisk skönhet. Precis som en grekisk staty och lika gåtfull som Mona Lisa. Ett ansikte som ständigt kunde omformas i hans sinne.

Din pappa formgav möbler tillsammans med designern Giò Ponti, hur var deras samarbete?
– Det var ett mycket nära kreativt partnerskap, och så glädjefullt att Ponti en gång förklarade; “Om de en dag skriver min livshistoria, måste de namnge ett av kapitlen Passion för Fornasetti.” De var inriktade inte bara på definitionen och betydelsen av dekoration och det kulturarv som det innebär, men också på hela begreppet arkitektur – förhållandet mellan människan och hans miljö. Deras arbete gav upphov till viktiga koncept för interiörer och möbler, design och inredning för hem, lägenheter, fartygshytter och biosalonger. Det var Gio Ponti som fick min far att utveckla sin intuition för att producera vardagliga föremål berikade av den typ av dekoration som skulle föra konst till vanliga människors hem.

Du började arbeta i företaget 1982, hur var det att jobba sida vid sida med din pappa?
– I början av 1980-talet, 30 år efter starten av hans äventyr, bad min far mig att komma med honom till jobbet. Det var i det ögonblicket som jag faktiskt fick uppgiften att utveckla denna viktiga tradition. Under åren sedan min fars död har jag funnit det ganska enkelt att behålla Fornasettis kreativa vision. Jag föddes in i den här miljön och min fantasi är formad av den till en sådan grad att uppgiften att ta detta arv vidare, med respekt för dess stil, disciplin och subtila ironi, är något som känns naturligt.

Hur har varumärket Fornasetti utvecklats sedan du tog över företaget efter att din pappa gick bort?
– I dag bevarar och förnyar jag den tradition av hantverk som jag ärvde, reviderar de mest populära delarna och skapar nya med min egen stil och känslighet, i samarbete med ett sammansvetsat och entusiastiskt team. Vad jag har försökt att göra under en tid, tillsammans med produktionen av föremål, är att befria Fornasettis konst från det kommersiella och ta den i en rent kulturell riktning. Detta har lett till operan “Don Giovanni”, poesiläsningar, konstutställningar och andra kulturella initiativ. Jag skulle vilja att Fornasetti kom i kontakt med en större publik än bara designsvärlden och göra dess bilder tillgängliga till människor utan att de nödvändigtvis behöver köpa en produkt. I huvudsak drivs jag av övertygelsen att världen kan räddas av skönhet och framför allt av dimensionen av mening. Det ser jag som mitt personliga ansvar.

Vilka är dina förhoppningar om utställningen på Artipelag?
– Det är första gången en utställning tillägnad Fornasettis arbete har kurerats av ett team utanför vår egen organisation. Jag tycker att det har varit en stimulerande och berikande erfarenhet. Den ger perspektiv som utan tvekan kommer att belysa nya aspekter av och berika Fornasettis identitet.

Detta är en artikel från Artipelags årliga magasin som 2019 togs fram av Make Your Mark. Text: Linus Fremin. Foto: Daniel Hertzell.