Konstchef Bo Nilsson om Piero Fornasettis konstnärskap

Teckningar. Målningar. Möbler. Grafisk design. Piero Fornasetti gjorde allt och lite till. I den första svenska museiutställningen som omfattar hela Fornasettis produktion belyser Artipelag en av 1900-talets mest mångsidiga konstnärer och kulturpersonligheter.

Utställningen FORNASETTI Inside Out Outside In pågår mellan den 14 juni 2019 och 26 januari 2020.

Ibland är det bästa sättet att öppna sinnet att ta sig an det man tidigare hållit ifrån sig. Artipelags curator Bo Nilsson hade under dryga 30 år tittat på, upplevt och studerat Piero Fornasetti, men aldrig fullt ut begripit sig på den mångsidige italienaren. Det som krävdes för att hitta rätt ingångar var att en ny generation konstnärer lyfte fram Fornasetti. De senaste åren har hans idéer kring att använda det klassiska i det moderna, att låta det traditionella genomsyra det nya, varit inspiration för yngre talanger som till exempel brittiska Anj Smith. Med tanke på det var beslutet att göra en utställning om Fornasetti enkelt. Tiden var mogen.

– En konstnärs popularitet går alltid i vågor. På 1970-talet var Fornasetti helt ute, medan intresset ökade igen på 1980-talet. Sedan följde en period när han ansågs vara ointressant igen. Och nu har det gått varvet runt och han är het igen, säger Bo Nilsson.

För att en gång för alla få grepp om den extremt produktive konstnären – som sägs ha lämnat efter sig någonstans runt 13 000 verk av olika slag – bestämde sig Bo Nilsson för att göra en så heltäckande utställning som möjligt. På Artipelag kommer det tidiga måleriet, kraftigt inspirerat av Novecento-rörelsen, hänga sida vid sida med de världsberömda designföremålen med 1800-tals-opersångerskan Lina Cavalieri. Fornasettis formgivning och inredning kommer blandas med de lätt surrealistiska, och väldigt sällan visade, självporträtten från tiden i schweizisk exil under andra världskriget. Allt för att visa en mångsysslande allkonstnär som ville göra, och nästan gjorde, det mesta under sin karriär.

– Vi har döpt utställningen till Inside Out Outside In, vilket låter som en paradox, men det handlar helt enkelt om att vi ska titta på Fornasetti från de två olika perspektiven. Vår ambition är att göra en utställning som spänner över hela hans produktion – och förklara den. Den börjar i samtiden och jobbar sig bakåt i historien. Samtidigt så innebär ju utformningen av den här konsthallen att man går tillbaka samma väg som man kommit, vilket gör att man kan läsa den från två olika håll.

Komplexitet präglar hela Piero Fornasettis konstnärskap. Under uppväxten var han på samma gång ett underbarn och en ung rebell. Han blev antagen till Accademia di Brera, den kända konstskolan i Milano, som 17-åring 1930, men relegerades efter några år på grund av olydnad. Under resten av 1930-talet försökte han sedan ta sig fram både som konstnär och designer på olika sätt.

Inte förrän han upptäcktes av arkitekten och formgivaren Giò Ponti kunde karriären ta fart igen. Fornasettis blandning av gammalt och nytt, av neoklassicistiska referenser till italiensk konsthistoria blandat med ett modernare tankesätt, tilltalade modernisten Ponti som tog den talangfulle konstnären under sina vingar. Under de kommande åren utvecklade duon ett ömsesidigt samarbete där den 20 år äldre Ponti skapade möbler och Fornasetti dekorerade. Tillsammans gjorde de båda inredningar, ibland av privata villor eller lyxkryssare, ibland offentliga utsmyckningar som San Remo-casinot.

– Ponti utgick ofta från klassiska möbler, som till exempel vitrinskåp från renässansen, men gjorde dem i enkla material som masonit. Samtidigt så utgick Fornasettis dekorationer från den italienska konst- och arkitekturhistorien, vilket gjorde möblerna mindre enkla. Ofta använde han palatsfasader för att trycka på skärmar. Han var extremt eklektisk och öppensinnad, låste sig inte vid något och kunde både göra neoklassicistiskt och modernt.

Bo Nilsson återkommer gärna till tanken på Fornasetti som en allkonstnär. Italienaren började som målare, men breddade sig allt mer och arbetade som skulptör, inredningsdesigner och formgivare. Det märktes kanske särskilt efter att samarbetet med Ponti ebbat ut. Om han med Ponti arbetat mycket med inredning av större rum och installationer börjar han under 1960-talet alltmer rikta in sig på det lilla. Redan 1956 öppnar Fornasetti en butik i hemstaden Milano där han börjar sälja, i brist på ett bättre ord, merchandise.

– I 1960-talets Italien växte en ny medelklass fram, som söker sina kulturella värden och Fornasetti passar bra in i det. Han gör allt från paraplyställ och tallrikar till askfat och brickor. Allting. Vi försöker förstå varför han gjorde så i den här utställningen, berättar Bo Nilsson.

För en konstnär som en gång sagt ”en vacker sak förlorar aldrig sitt värde, även om den masstillverkas” känns det på sätt och vis självklart att han skulle gå åt det hållet.

– Fornasetti hade ett demokratiskt ideal, när han gjorde något skulle det inte bara vara tillgängligt för någon slags överklass. Han ville att hans objekt skulle köpas av alla. Baksidan av det är att produktionen blir väldigt splittrad, man förstår inte längre lika tydligt hur de olika objekten hänger ihop med varandra. Strukturerar man upp det, som vi har försökt göra, så ser man att det finns mönster i en tradition som går tillbaka till renässansen. Motiven hämtas från naturalier som fiskar, blommor och frukter, men det finns också artefakter som musikinstrument, rustningar och ofta kulturella föremål. Natur och kultur står som motsatspar alltså, vilket beskriver Fornasetti på pricken.

Detta är en artikel från Artipelags årliga magasin som 2019 togs fram av Make Your Mark. Text: Mattias Dahlström.

Sedan 1982 är det Piero Fornasettis son, Barnaba, som leder designhuset. Han vill göra dess konst tillgänglig till fler och drivs av övertygelsen att världen kan räddas av skönhet.

Utställningen FORNASETTI Inside Out Outside In pågår mellan den 14 juni 2019 och 26 januari 2020.

Vad är filosofin bakom Fornasetti?
– Med min konstnärliga riktning strävar jag efter att bevara en ren kreativitet, den intuition som uppstår bortom marknadsinfluenser. Jag tror att vara fri från sin egen kontext alltid har varit hemligheten som har fått Fornasetti att blomstra historiskt sett – och det är mer sant än någonsin i dagens värld av ständig förändring. En av de viktigaste lärdomarna jag lärde mig från min far, en som jag alltid har trott på och som jag resolut upprätthåller, är just detta: vikten av att inte påverkas av tillfälliga trender. Han lärde mig att motstå konformism och i slutändan tror jag att det gav mig möjlighet att alltid göra självständiga val, vilket har hjälpt varumärket att bevara en tydligt definierad identitet.

Vilka är de största influenser bakom er design?
– Det finns mycket konsthistoria i Fornasetti. Vårt visuella språk innehåller bilder från vår kollektiva fantasi – former som alltid har varit närvarande i våra sinnen och minnen. Min far utnyttjade dem fullt ut för att återskapa en magisk värld – en värld rik på färg och full av humor. Även om han hade närt en våldsam längtan efter självständighet, och insisterade på särarten av sina skapelser, är det lätt att se att han alltid var väl informerad om de konstnärliga utvecklingar som uppstod under hans levnadstid. I sin oändliga samling av verk kan man spåra ett bildspråk som sträcker sig från ny-barock och neo-romantiskt till det surrealistiska och metafysiska, liksom en medvetenhet om Italiens rika konstnärliga tradition, parad med en djup passion för det daterade och anakronistiska.

Många föremål bär operasopranen Lina Cavalieris ansikte, varför blev hon en musa för din pappa?
– Lina Cavalieri var en internationellt berömd artist som levde i början av 1900-talet. Min far träffade aldrig henne, men hennes ansikte var den ursprungliga gnistan till hans kreativitet. Hennes gyllene proportioner och gåtfulla uttryck skulle inspirera nästan 400 varianter av formgivning genom åren. Som min far själv förklarade är Linas ansikte en sann arketyp. Den västentliga bilden av klassisk skönhet. Precis som en grekisk staty och lika gåtfull som Mona Lisa. Ett ansikte som ständigt kunde omformas i hans sinne.

Din pappa formgav möbler tillsammans med designern Giò Ponti, hur var deras samarbete?
– Det var ett mycket nära kreativt partnerskap, och så glädjefullt att Ponti en gång förklarade; “Om de en dag skriver min livshistoria, måste de namnge ett av kapitlen Passion för Fornasetti.” De var inriktade inte bara på definitionen och betydelsen av dekoration och det kulturarv som det innebär, men också på hela begreppet arkitektur – förhållandet mellan människan och hans miljö. Deras arbete gav upphov till viktiga koncept för interiörer och möbler, design och inredning för hem, lägenheter, fartygshytter och biosalonger. Det var Gio Ponti som fick min far att utveckla sin intuition för att producera vardagliga föremål berikade av den typ av dekoration som skulle föra konst till vanliga människors hem.

Du började arbeta i företaget 1982, hur var det att jobba sida vid sida med din pappa?
– I början av 1980-talet, 30 år efter starten av hans äventyr, bad min far mig att komma med honom till jobbet. Det var i det ögonblicket som jag faktiskt fick uppgiften att utveckla denna viktiga tradition. Under åren sedan min fars död har jag funnit det ganska enkelt att behålla Fornasettis kreativa vision. Jag föddes in i den här miljön och min fantasi är formad av den till en sådan grad att uppgiften att ta detta arv vidare, med respekt för dess stil, disciplin och subtila ironi, är något som känns naturligt.

Hur har varumärket Fornasetti utvecklats sedan du tog över företaget efter att din pappa gick bort?
– I dag bevarar och förnyar jag den tradition av hantverk som jag ärvde, reviderar de mest populära delarna och skapar nya med min egen stil och känslighet, i samarbete med ett sammansvetsat och entusiastiskt team. Vad jag har försökt att göra under en tid, tillsammans med produktionen av föremål, är att befria Fornasettis konst från det kommersiella och ta den i en rent kulturell riktning. Detta har lett till operan “Don Giovanni”, poesiläsningar, konstutställningar och andra kulturella initiativ. Jag skulle vilja att Fornasetti kom i kontakt med en större publik än bara designsvärlden och göra dess bilder tillgängliga till människor utan att de nödvändigtvis behöver köpa en produkt. I huvudsak drivs jag av övertygelsen att världen kan räddas av skönhet och framför allt av dimensionen av mening. Det ser jag som mitt personliga ansvar.

Vilka är dina förhoppningar om utställningen på Artipelag?
– Det är första gången en utställning tillägnad Fornasettis arbete har kurerats av ett team utanför vår egen organisation. Jag tycker att det har varit en stimulerande och berikande erfarenhet. Den ger perspektiv som utan tvekan kommer att belysa nya aspekter av och berika Fornasettis identitet.

Detta är en artikel från Artipelags årliga magasin som 2019 togs fram av Make Your Mark. Text: Linus Fremin. Foto: Daniel Hertzell.

Vi har nyligen kompletterat vår gästbrygga med en ställning för förvaring av kajaker samt avsatser för landstigning.

Med andra ord går det alltså nu fint att paddla hit. Förvaringen är likt båtplatserna avgiftsfri.

Läs mer >>

Vi är glada över att Bådan Café & Konditori är med i årets upplaga av White Guide, som årligen recenserar Sveriges restauranger och caféer.

”Om huvudsyftet med ett besök på Artipelag kan vara att fika? Ja! Konsthallens nya chefskonditor Annie Hesselstad har höjt ambitionerna på sötemontern till en nivå motsvarande allt det andra vackra som finns att titta på här.”

Läs hela recensionen >>

Att göra drinkar handlar mycket om små justeringar. Man provar sig fram. Funderar på vad man skulle kunna göra annorlunda. Justerar bland ingredienserna. Till dess att man till slut hittar helt rätt.

Ungefär så har processen bakom Artipelags nya sommardrink sett ut. Tim Good, bartendern bakom den, utgick från en drink han testat en gång. En god drink, men inte fulländad. Han kände att det fanns förbättringspotential.

Han provade blåbär i olika former som smaksättare och han gjorde en variant med gin som bas till ett event, men till slut fastnade han för en variant med vodka. Blåbären fanns däremot med hela vägen. En självklarhet, enligt Tim Good.

– Drinken passar väl ihop med Artipelags syn på miljö och närodlat. Blåbär kan man plocka här i skogarna runt konsthallen, det känns bättre än att göra något med, säg, spansk lime. Det är bra för folk som vill prova att göra drinken hemma också: rätt många har lite frusna blåbär hemma i frysen.

Han ser flera användningsområden för drinken, den fungerar fint som aperitif, men kanske framför allt för sig själv. Med inramningen bara Artipelag kan ge.

– På somrarna har vi ju extra kvällsöppet och drinken är perfekt om man vill sitta på terrassen, titta på utsikten och fundera över livet, säger han.

Att Tim Good nämner terrassen och utsikten är ingen tillfällighet. Som en av dem som varit med under hela Artipelags resa, alla sex och en halv åren, har han hunnit bli väldigt fäst vid det unika läget.

– Det kan inte finnas många arbetsplatser där man kan börja dagen med en kopp kaffe utomhus med utsikt över skärgården. Jag tröttnar aldrig på det.

Nordic Bilberry Caipiroska
4 cl Absolut vodka
1 cl De Kuyper Blueberry
1,5 cl pressad citron
1,5 cl sockerlag
ca 8-10 frysta blåbär

Gör så här:

1. Häll citron och sockerlag i ett whiskyglas med blåbär.
2. Fyll glaset med krossad is och rör om. Häll på vodkan och De kuyper Blueberry. Rör om och toppa sen med lite mer is.
3. Garnera med blåbärsris.

Europeiskt blåbär (på engelska bilberry) ska inte sammanblandas med amerikanskt blåbär (på engelska blueberry) och kanadensiskt blåbär, som är två andra arter inom släktet.

Detta är en artikel från Artipelags årliga magasin som 2019 togs fram av Make Your Mark. Text: Mattias Dahlström. Foto: Johan Strindberg.

Annie Hesselstad är Artipelags chefskonditor. I hennes efterrätter och bakverk möts ”tantfika” och fransk elegans.

I januari 2019 kom ögonblicket Annie Hesselstad hade väntat på och längtat efter. Då fick hon äntligen huvudansvaret för Artipelags konditori- och bageriverksamhet. Positionen som chefskonditor passar 29-åringen perfekt.

– Jag vill utveckla Bådan till att bli ett café man besöker specifikt. Nu är det många som fikar när de ändå är här för att titta på konsten, men jag vill att det här ska bli ett naturligt kondis att besöka när man är eller bor på Värmdö. Konditoriet och bageriet ska vara värd resan hit i sig.

Frågar man vilken inriktning Artipelags konditori kommer få hamnar Annie i den svenska konditoritraditionen. Hon gillar ”tantfika” kombinerat med ett franskt elegant utseende.

– Jag står fast vid att jag är klassisk med en twist. Jag har alltid gillat dammsugare, mazariner, och så vidare. Dammsugare är ju dessutom perfekt ur ett hållbarhetsperspektiv, man tar ju det som blir över och gör något nytt av det.

Just hållbarhet är något som har blivit allt viktigare för Annie. Att vara konditor handlar mycket om att räkna och mäta, för att hamna så nära den rätta mängden bullar och bakelser man gör och hur den mängden förhåller sig till efterfrågan. Allt för att så lite som möjligt ska gå till spillo.

– Jag hatar att slänga mat och vi gör vårt bästa för att undvika det. Uppe i buffén har vi små tallrikar för att folk inte ska plocka på sig för mycket och sen slänga en massa. Om jag gör bakelser här nere och får, säg, yoghurtmousse över, så gör vi en dessert av det som vi kan servera däruppe. I buffén har vi dessutom en brödpudding som stående inslag, som vi gör av överblivna bullar.

Sedan i februari har hon arbetat med det som kommer att bli sommarens stora konditoriska händelse på Artipelag: den bakelse hon förberett för den stora Fornasetti-utställningen.

– Det är en väldigt italiensk och fräsch bakelse. Smakbilden domineras av limoncello, pistasch och mascarpone. Utseendemässigt har jag tagit fasta på att Fornasetti arbetade mycket med svart och vitt, och att det ser ganska grafiskt ut. Jag försöker alltid arbeta så, att koppla ihop både smak och design med utställningen – folk ska komma hit och kunna se sambandet.

Detta är en artikel från Artipelags årliga magasin som 2019 togs fram av Make Your Mark. Text: Mattias Dahlström. Foto: Johan Strindberg.

Lördagen den 29 juni öppnar utställningen Insekt Insikt på Artipelag. Här visas nio skulpturala installationer som utgår från insekter och är gjorda av den svenska konstnären Annika Liljedahl (f. 1946). Till dessa har kompositören Lo Kristenson (f. 1991) skapat en musikupplevelse som består av ljudspår som integrerats i Liljedahls podier samt ett sexkanaligt ljudverk som spelas från högtalare i taket. En pressvisning genomförs torsdagen den 27 juni.

Utställningens verk har vuxit fram sedan 2016 och består av hundratals enskilda mindre skulpturer. Skulpturerna och musiken bildar en fantasifull och fängslande helhetsupplevelse.

I Insekt Insikt återbesöker Annika Liljedahl estetiska lösningar som har varit karakteristiska för tidigare verk med delvis annorlunda tematik. Genom att använda insekten som en metafor för förvandling och överlevnad uppmanar hon oss att tänka på insekten, som hotas av människans inverkan på naturen, trots att vi är helt beroende av den för vår överlevnad. Installationerna innehåller skrämmande och ibland obehagliga situationer i insektsvärlden. Precis som i verkligheten är Liljedahls insekter groteska men också vackra. De är sammansatta av material som väcker motstridiga känslor: skör sidenväv träffar hotfulla knappnålar, omtänksamt sydda kanter samsas med skrynklig metalltråd.

Idén att bjuda in Lo Kristenson föddes när Annika Liljedahl hörde hennes musik i Helena Lopacs radiodokumentär om kompositören som sändes i serien Möt tonsättaren i P2 2017.

Lo Kristenson har inspirerats av Annika Liljedahls formspråk och förhållningssätt till insekter där uttryck av motstånd, strävhet och klumpighet existerar tillsammans med tunn ömtålighet och sårbarhet. Såväl skulpturer som ljud gestaltar de oberäkneligt (och stundtals obehagliga?) ryckiga rörelserna, förtätningar och förtunningar som syns i en insektssvärm, liksom de cirkulärt repetitiva former, som vi människor uppfattar i vårt uppifrån-perspektiv när vi exempelvis iakttar en myrstack. Insekt Insikt bjuder in till reflektion över existensberättigande, över relationen mellan liv och död, det otäcka och det vackra, tillhörighet och utanförskap, kunskap och fantasi, humor och allvar. I sina motsägelsefulla utsagor fostrar verken till insikt om att det ena inte kan finnas utan det andra.

Utställningen genomförs i Artipelags Artbox och pågår mellan den 29 juni och 1 september 2019.

I sin över 50 år långa verksamhet som konstnär har Annika Liljedahl (f. 1946) oftast skildrat det utsatta, sköra och ömtåliga och ställt ut både i Sverige och internationellt. Hon utbildades på Konstfack åren 1964 till 1968 och tog examen från textillinjen. Liljedahl kombinerar material såsom siden, akrylfärg, elektriska kablar, knappnålar och armeringsjärn på ett experimentellt och gränsöverskridande sätt. Detta resulterar i allt ifrån enskilda skulpturer till installationer, scenografier, kostym, teaterföreställningar och offentliga utsmyckningar.

Separatutställningar har Annika haft på bland annat Gallery K. Washington D. C. i USA, Länsmuseet Gävleborg i Gävle, Röhsska museet i Göteborg, Norrköpings konstmuseum, Borås Konstmuseum, Millesgården i Stockholm, Södertälje Konsthall, Sundsvalls Konstmuseum och Vida museum & konsthall på Öland. Hon medverkade dessutom i samlingsutställningen Upplyst på Artipelag 2013 och internationellt i exempelvis Korea, Japan och Frankrike. Vidare finns hon representerad på Metropolitan Museum of Art i New York, Nationalmuseum i Stockholm, Statens Konstråd och Göteborgs Konstmuseum.

2018 tog Lo Kristenson (f. 1991) examen från masterprogrammet i Komposition på Kungliga Musikhögskolan. Hon har dock redan presenterat sitt arbete på etablerade plattformar för experimentell musik såsom Fylkingen i Stockholm samt festivalerna Sound of Stockholm, Nordic Music Days och UNM. 2014 blev hon en av initiativtagarna till föreningen Konstmusiksystrar, en plattform för unga tonsättare och ljudkonstnärer inom konstmusik som definierar sig som kvinnor eller transpersoner. I kollektivt skapande med bland annat Damkapellet, Vilde & Inga samt Malvakvartetten söker Kristenson ifrågasätta normer och hierarkier och hur de rådande strukturerna påverkar det musikaliska uttrycket. I sin praktik undersöker hon cirkulära och vridande former med fokus på en lyssnande kommunikation som kan uppstå mellan musikerna i rummet.

En pressvisning genomförs kl 11.30 torsdagen den 27 juni. Transport från centrala Stockholm ordnas och efter visningen serveras en sommarlunch. Det ges även tillfälle att se utställningarna FORNASETTI Inside Out Outside In och Skulptur i natur. Kontakta press@artipelag.se för att anmäla intresse för att delta.

Pressbilder kan hämtas här >>

Gustav Idhammar, gustav.idhammar@artipelag.se, tel +46 (0)70-710 53 55

Om Artipelag
Artipelag är en världsunik mötesplats där konstutställningar, kulturella aktiviteter, arkitektur, musik, eventmöjligheter, svensk design och god mat lever sida vid sida med den vackra skärgårdsmiljön. Artipelag är beläget på Hålludden som ligger på Värmdö, ca 20 min med bil från Stockholms city. Byggnaden omfattar 10 220 kvm och är varsamt placerad bland tallar och klippor med storslagen utsikt över Baggensfjärden. Artipelag är ritat av den framlidne arkitekten Johan Nyrén.

Konstnären Sara Nielsen Bonde (f. 1992) tilldelades under torsdagen 2019 års upplaga av Fredrik Roos stipendium vid en ceremoni på Artipelag. Stipendiet omfattar 600 000 kr och är därmed ett av Sveriges största. En stipendiatutställning med Sara Nielsen Bondes konst genomförs på Artipelag mellan den 26 april och 16 juni. Utställningen har fri entré.

Stipendiet utdelas med följande motivering:

”Fredrik Roos stiftelses stipendium 2019 tilldelas Sara Nielsen Bonde för ett konstnärskap som utgår från en tradition som bryter upp en klassisk dikotomi mellan natur och kultur. Nielsen Bonde använder sig av en dubbel rörelse mellan naturen i landskapet och när hon tar in naturen i konstens rum. Hennes verk leker med våra föreställningar om vad som är autentiska upplevelser och vad som är kulturella föreställningar och berör flera relevanta frågeställningar kring, natur, kultur och klimat.”

Stipendiet omfattar 600 000 kr och är därmed ett av Sveriges största. Stipendiatutställningen har fri entré och innefattar även en katalog. 2019 är andra året som utdelning och utställning sker på Artipelag.

– Det är fantastiskt att Sara Nielsen Bonde får Fredrik Roos-stipendiet, en av de viktigaste utmärkelserna i Sverige för en ung konstnär. Att det i år är en av våra studenter som blir stipendiat är också mycket hedrande för Kungl. Konsthögskolan, och det är ett tecken på att vi lyckas utveckla och stötta viktiga, nya konstnärskap, säger Sara Arrhenius, rektor för Kungl. Konsthögskolan.

Född 1992 i Sønderborg i Danmark, bor och arbetar i Stockholm.

Sara Nielsen Bonde har ägnat sig åt konst och arkitektur sedan 2011, när hon började studera på BGK Syd på Sønderjyllands Kunstskole i Danmark. Året därpå fortsatte hon att studera arkitektur vid Kunstakademiets Arkitektskole i Köpenhamn. Efter noga övervägande bestämde sig Nielsen Bonde ändå för att avbryta arkitekturstudierna och istället fokusera på sin konstnärliga praktik. 2014 kom hon in på det femåriga programmet i fri konst på Kungl. Konsthögskolan i Stockholm, där hon kommer att ta sin examen våren 2019. Under de fem åren på Kungl. Konsthögskolan har hon dragits till platser med nära koppling till naturen. Detta har lett till flera resor till södra Danmark och två terminer utomlands som utbytesstudent, den ena i Norge på Kunstakademiet i Tromsø och den andra på Islands konsthögskola, Listaháskóli Íslands, i Reykjavik.

Under studietiden har Sara Nielsen Bonde deltagit i nationella och internationella grupp- och separatutställningar, till exempel Fossils from Future, 2016, på Museo de la Ciudad de Querétaro i Mexiko. Bland hennes senaste utställningar märks bland annat en grupputställning i Helsingfors i samarbete med studiekamraterna på mastersprogrammet, och hennes examensutställning Outer Bark, Inner Wood på Galleri Mejan i Stockholm.

Efter examen 2019 planerar Nielsen Bonde att flytta till Göteborg där hon kommer att fortsätta sitt konstnärliga arbete.

Pressbilder kan hämtas här >>

Gustav Idhammar, gustav.idhammar@artipelag.se, tel +46 (0)70-710 53 55

Om Artipelag
Artipelag är en världsunik mötesplats där konstutställningar, kulturella aktiviteter, arkitektur, musik, eventmöjligheter, svensk design och god mat lever sida vid sida med den vackra skärgårdsmiljön. Artipelag är beläget på Hålludden som ligger på Värmdö, ca 20 min med bil från Stockholms city. Byggnaden omfattar 10 220 kvm och är varsamt placerad bland tallar och klippor med storslagen utsikt över Baggensfjärden. Artipelag är ritat av den framlidne arkitekten Johan Nyrén.

Fredagen den 22 mars kl 08–10 har du chans att träffa oss på Stockholm Waterfront Congress Centre och mässan Sjö & Skärgård 2019. Här presenterar 16 sjönära aktörer sitt utbud inom möten, events och aktiviteter.

Alla anmälda besökare bjuds på en välsmakande frukost och fina möjligheter till mingel och nätverkande. Stockholm Waterfront Congress Centre ligger endast ett stenkast från Stockholms Centralstation.

Mer info och anmälan >>

Vi är stolta över att återigen vara på pallplats när stockholmarna tycker till om hur stadens museer presterade under 2018.

I år knep vi andra pris i kategorierna ”Bästa restaurang/café” och ”Trivsammaste miljö”. Vi vill passa på att gratulera vinnarna Fotografiska Stockholm respektive Prins Eugens Waldemarsudde och kommer jobba hårt för att nå första plats kommande år!

Läs mer om undersökningen här >>